Psykisk ohälsa och behandlingar
Alla kan må psykiskt dåligt någon gång i livet eller under en längre tid av olika orsaker. Vissa livhändelser som är eller har varit traumatiska, kan spela stor roll inom psykisk ohälsa, eller så kan det vara genetiskt orsakat. Ibland kan fler faktorer orsaka psykisk ohälsa och det är mycket viktigt att man söker hjälp för sina besvär.
Psykisk ohälsa på grund av sjukdom
Psykisk ohälsa kan antingen bero på en fysisk diagnos som är svår att acceptera, eller en psykisk sjukdom som påverkar vardagen så mycket att livet känns riktigt tungt. En psykisk sjukdom som till exempel är ärftlig, kallas även psykisk diagnos. Det finns många diagnoser idag som ADHD, borderline, psykopati, sociopati eller antisocial personlighetsstörning, autism, bipolär sjukdom, schizofreni och emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Många av dessa tillstånd går att behandla med mediciner och olika former av terapi. Det är viktigt att man inte går underbehandlad för att få ett så normalt liv som möjligt. När man mår dåligt, kan man unna sig något ibland så länge det är något sunt och bra. Många kan även lida i det tysta på grund av fysiska attribut. Kvinnor som inte har någon byst eller mycket liten sådan, kan känna att de saknar en del av det som är ett kvinnligt, fysiskt attribut. Som kvinna är det helt och fullt förståeligt att man ska kunna unna sig en professionell bröstförstoring för att känna sig nöjd med sig själv!
Utsatthet och psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa innebär även utsatthet för våld, trauma, våldtäkt, sexuella trakasserier, mobbning eller att man är jagad. Många barn lider i det tysta genom mobbning med verbala och/eller fysiska trakasserier. Vuxna kan också bli mobbade till exempel på sin arbetsplats med sexuella trakasserier, rasistiska påhopp eller på grund av sexuell läggning. Trots starka lagar mot diskriminering vågar inte alla träda fram. Att bli utsatt för fysiskt våld är mycket farligt och kan leda till permanenta skador eller även dödsfall. Då lever man ofta med skyddad identitet men en person som lever så, mår ofta ändå psykiskt dåligt på grund av ständig rädsla. Har man blivit våldtagen mår man ofta mycket psykiskt dåligt och kan få svårt att lita på människor igen, till exempel i en relation. Man får heller inte glömma de personer som lever på flykt undan krig som söker asyl och det gäller både barn och vuxna. Många asylsökande kommer från utsatta situationer där krig eller förföljelser tillhör deras vardag.
Om man blivit eller är utsatt för trakasserier, finns det många bra organisationer eller kontakter inom vården. Om barn blir mobbade är det viktigt att man som förälder är uppmärksam på barnets beteende och om något är fel. Om vuxna blir mobbade, finns det Diskrimineringsombudsmannen man kan vända sig till, men även många instanser inom vården som kan hjälpa till. Oavsett vad man har blivit eller är utsatt för, finns det många terapiformer som hjälper. Långvariga trauman kan behöva mer djupgående terapier eller andra kan känna att aktiv KBT-terapi känns rätt. Vad som än är orsaken till den psykiska ohälsan, ska man aldrig tveka att söka hjälp. Livet är för kort för att må dåligt och vågar man ta steget att söka hjälp, kan livet se ljusare ut och alla förtjänar att må bra. Man ska heller inte glömma bort att ibland kanske man bara behöver någon att prata med eller någon att krama!
