REPOST: MIN HISTORIA OM ALKOHOL MED IDA WARG!

Jag läste en mycket inspirerande och bra text idag om hur lätt det faktiskt är att glömma bort sig själv och sin hälsa. Framförallt när mycket av tiden spenderas på fest och alkohol, samtidigt som man intersivt tränar. Alkohol kan verkligen orsaka en riktig obalans.

inlägget hittar ni på följande blogg. Den är skriven av den helt fenomenala kvinnan och influencern, Ida Warg. [KLICK] 

ANXIETY, DON’T THINK ABOUT IT!

There will always be people who will tell you to just “don’t think about your anxiety”. 

These guys want you to start focus on something more important and to do something more productive instead.

There will always be that kind of peoples who will not understand the seriosusly in anxiety How it feels to fear the death when you almost feels like dying or how it feels to not get enough air in our lugns.

How all focus and energy is use to handle the  anxiety or how it takes a few days for recovery after an attack.

Which means that other necessary things may be underprioritized. Even if it’s right in front of your eyes.

But you just want to sit there. You can’t focus on anything else than your mental health and anxiety. You are scared and exhausted.

When it’s time for bed. All you want is to sleep, but you can’t. Because all your thoughts start spinning around in your head about tomorrows important meeting with the therapist. Which means that you have to take the bus trip to get there. I trip that you don’t like at all. All trip that get you a new anxiety.

The anxiety even prevents you from eating. Everything you put in your stomach turns on the way down and comes back.

But hey, start focus on something else and don’t think about your anxiety so much.

I have a word to these people, shut up and do your homework before you talk about something like anxiety.

UPPSKATTA DIG SJÄLV OCH DIN KROPP, FÖR DU HAR DEN PERFEKTA KROPPEN!

Kroppshetsen på Instagram fortsätter att ta över flödet på appen. Samtidigt som det väcker en enorma olika känslor och reaktioner från övriga medmänniskor i världen.

En bild på en “perfekt” kropp kan både vara motiverande och uppiggande. Men en kroppsbild kan också lätt glida över att bli något ohälsosamt, stressande och provocerande.

Människor försöker eftersträva den “perfekta” kroppen som andra har och skyltar med ute på sociala medier.

Detta genom att aktivera sig fysiskt och äta rätt kost. En del lägger dessutom stora summor pengar på olika dieter och pt-timmar. Medans andra svälter sina kroppar och tränar ännu mer. Allt för att nå bättre och snabbare resultat.

Men för vad? För att känna sig snygg själv? Eller för att nå den perfekta kroppen som andra anser är perfekt. Så att man blir en av dem som passar in i vår värld? 

Den perfekta kroppen finns mitt framför dig om du ställer dig i spegeln. Den sitter på din kropp. Du får aldrig sätta värde på din egna genom att jämföra den med andras kroppar.

Träningsbilder är så mycket mer än bara muskler, rutor och gym bakgrund. Med rätt medel som belysning, posering och kroppstemperatur kan alla få till snygga kroppsbilder.

Kom ihåg att livet är så mycket mer än träning, dieter, magrutor, modellsmal och Kardashians-rumpor.

Så länge som du själv mår bra så besitter du den perfekta kroppen för just dig.

UTSEENDET FALLERAR OCH GARDEROBEN BYTS UT!

Tidigare innan min depression var jag väldigt mån om mitt yttre, vad jag tog på mig och hur jag såg ut till vardags. Att lämna hemmet i mjukisar var ingenting som kom på frågan. Utan det var alltid en process för mig att hitta den perfekta looken om dagarna.

Mina nära och kära vart garanterat många gånger frustrerade på vilken tid jag många gånger tog, medans dom själva stod klara och väntade på mig.

“Bland folk ska man se anständig ut”

Men så kom depressionen, saker som tidigare vart en stor del av mig, föll som höstblad. Den perfekta looken, kläder, stil och utseende fanns inte längre i min vardag. Jag orkade inte längre att bry mig om hur jag såg ut.

Skägget och hår växte långt.
Skjortor och jeans byttes ut mot en sliten T-shirt och mjukisbyxor. Det fanns inget intresse av att försöka se snygg ut, vem skulle jag se snygg ut för?

Jag hade precis blivit lämnad av min dåvarande kärlek och var inte alls intresserad av att dejta.

De enda personerna som såg mig om dagarna var mina nära och kära och dom brydde sig väl inte om hur jag såg ut eller gick klädd?

Nej, dagligen gick jag i mina traskläder, de kunde gå dagar innan jag orkade mig in i duschen och veckor innan jag ansåg mig vara nödvändig en klippning.

Jag vet att jag inte är ensam om denna del, utan att ni är många andra som garanterat känner igen er i texten.

När man drabbas av en psykisk sjukdom faller mycket bort ur ens vardag, saker som hygien och utseende.

Jag vill informera er om att det inte är något fel i det, utan att det är helt acceptabelt, känn aldrig någon press på att du ska behöva klä upp dig om du inte själv har energi och lust till det. Det är ett val du väljer själv.

Men de få gångerna som jag under min sjukdom, ändå försökte klä upp mig lite resulterade i att jag kände mig lite bättre så testa det du också, ett litet Fredagstips från mig till er.

Med detta sagt så ska jag snart göra mig i ordning för att åka in till stan för att träffa en mycket betydelsefull person på lunch.

Så idag tänker jag byta ut mjukisar mot denna jeanslook, men känner jag mig rätt så åker mjukisarna på när jag väl kommer hem igen.

Jag vill önska er alla en trevlig Fredag och en helt fantastisk helg, kram!

SJUKSKRIVNING ETT HELTIDSARBETE I SIG!

Vad skönt att vara sjukskriven! Tid att slappna av, fokusera på att bli frisk! Bara kunna ligga på hemma och ingeting göra!

Ovan är några kommentarer som man kan få höra av andra människor som inte är sjukskriva. Många har säkert heller aldrig varit detta. Vilket gör att jag heller inte kommer dömma dessa personer så hårt, men jag ville ändå klargöra en sak.

En sjukskrivning är så mycket mer än bara avkoppling, lathet och fridfullt. För trots att tanken är att man ska vara hemma och reparera sig själv så krävs det mer arbete än vad man från början kan föreställa sig.

Allt börjar redan hos läkaren, stunden då beslutet om sjukskrivning sker. Ett intyg skickas digitalt in till Försäkringskassan och i samband med detta uppkommer en ofrivillig och okontrollerad stress och ångest.

För nu ska man hem och fylla i egna dokument om orsak till sjukskrivning, uppskattad frånvaro och inkomstuppgifter. När detta är klart kan man inte göra annat än att vänta på vidare beslut.

Är man berättigad sjukpenning eller kommer man den 25 i månaden stå utan pengar?

Många gånger innefattar denna väntan också en del kompleteringar och samtal, både till läkare, arbetsgivare och Försäkringskassan. Samtal som man är tvungen att få gjorda, trots orkeslöshet och sjukdom.

Allt för att själv se till att man får ett positivt beslut och pengar i tid så att man kan betala räkningar, för dem betalas inte av sig självt. Att bli nekad är ingenting man vill, för det krävs då att man lägger ännu mer fokus på att lösa beslutet, istället för att lägga det fokuset på att bli frisk.

Det ska då skrivas ut en överklagan, som sedan skall fyllas i och skickas in per post till Försäkringskassan. För att få dem att ompröva deras beslut.

Ett beslut som redan från allra första början orsakat stress och ångest. Vid detta tillfälle har dessa känslor eskalerat och blivit ännu större och påtaglig. Nu ska man återigen behöva vänta på nytt besked, som ibland kan ta upp till två månader att få.

En person som mig drabbas väldigt hårt av denna motgång och har extremt svårt att få till en fungerande vardag. Jag personligen blir väldigt låg, instabil och ångestfylld, allt p.g.a en oviss framtid.

Ändå har jag haft tur. Jag har sluppit detta problem. Fram tills nyligen. Nu har det drabbat mig också, en heltidssjukskrivning på två veckor och ett nekat beslut från Försäkringskassan.

Grundat på att dem prövat mig mot hela arbetsmarknaden och ansett att jag klarar av andra typer arbeten utan att behöva vara sjukskriven.

Beslut som är tagna av deras anställda läkare och som grundar allt på de intyg dem fått in, utan att ha någon som helst verklig kontakt eller uppfattning kring en själv och allmänna sjukdomstillstånd.

Antar att dem, tillsammans med våra lagar antyder att man bara ska säga upp sig från det arbetet man har, stå utan både lön och sjukpenning och fokusera på att söka ett nytt arbete som dem antyder att man klarar av. Parallellt med att man ska hantera det psykiska mående som uppkommit på grund av denna situation och där man helt plötstligt står utan inkomst.

Väldigt logiskt?

Inte direkt! Jag blev förbannad på personen som svarade när jag ringde till Försäkringskassan. Men försökte med lugn ton försöka förklara situationen kring min sjukskrivning och anledningen till varför jag inte för tillfället klarar av att arbeta.

Att det inte beror på arbeten i sig, utan att jag varken äter, sover eller är psykisk stabil i nuläget. Av anledning för att jag inte får sömn och näring i kroppen. En annan arbetsplats skulle inte förändra denna bit, då allt beror på min ångest och inre stress.

Jag försökte också förklara min bakgrund med min depression, att jag lever med svår ångest dagligen, är allmänt utmattad för tillfället och att jag försökt ta mitt liv vid tidigare tillfälle.

Förstod personen?

Nej, jag tror inte det. Personen ansåg att jag skulle försöka söka mig till andra arbeten, dessutom sa han ingenting om överklagan och omprövning. Det fick jag själv leta rätt på, tillsammans med min fästman.

Jag kan säga såhär att jag tycker det är rätt fascinerande att personer som inte träffat mig och som inte vet exakt hela anamnesen fattar dessa beslut. Det borde väl ändå vara läkaren man regelbundet träffar som är bör vara den pålitliga och som bör fatta dessa beslut?

Så att vara sjukskriven är allt annat än skönt, avkopplande och lathet många gånger. Det är mer arbete än du kan föreställa dig och orsakar många gånger mer utmattning än ett arbete. 

Stäng meny