44. Fredagsintervju: Magdalena Kowalczyk. – ”När jag lade handskarna på hyllan kände jag mig extremt vilsen i livet och blev ganska deprimerad.”

Vem är du? Kan du berätta lite om dig själv.

– Jag är en f d atlet (thaiboxare) som blev entreprenör och programledare. Har en civilekonomexamen för att backa upp det också.

Har du på något sätt varit i kontakt med psykisk ohälsa?

– Dels har jag själv mått dåligt bitvis, när jag lade handskarna på hyllan kände jag mig extremt vilsen i livet och blev ganska deprimerad faktiskt, och dels träffar jag ibland deltagare i Lyxfällan som har rätt trassliga bakgrunder som har bidragit till att de sitter med vissa självdestruktiva beteenden idag.

Vårt jobb är inte bara att hjälpa dem med ekonomin, utan även att bygga dem mentalt så gott det går under den relativt korta tid vi har på oss.

Vad är din generella uppfattning till den psykiatriska vården i Sverige?

– Överlag kan jag inte påstå att jag är särskilt väl insatt, men jag känner en helt fantastisk psykiater som jobbar på Huddinge sjukhus som driver ett projekt som handlar om sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa. “Braining” kallar hon det och jag tror verkligen att hon är något på spåren. Det är klart att man inte kan lösa alla problem med träning, men jag är helt övertygad om att vi kan öka lägstanivån på vårt genomsnittliga mående genom ökad fysisk aktivitet.

Varför skulle du säga att det är viktigt att prata om hur man mår?

– Idag mer än någonsin, i ett samhälle där i princip varje social medieplattform är full av “glada” människor som gapar om hur lyckliga och framgångsrika de är, är risken stor att man dras med i hetsen och tror att man är ensam i att inte vara på topp. Jag tror att vi gör våra medmänniskor en tjänst om vi vågar blotta våra svagheter för varandra. Det ska inte vara så stigmatiserat att vara ledsen. Att vara ledsen ibland är en naturlig del av att vara människa.

Vilka rutiner skulle du säga är särskilt viktiga för ett gott psykiskt välmående?

– Begränsa din tid på sociala medier och att följa andras liv. Lägg bort skärmen och var närvarande istället. Använd telefonen till att ringa eller ännu hellre ha gammeldags fysiska samtal öga mot öga med riktiga människor. Vet du med dig att du blir stressad av konton med supersmala, vältränade, opererade supermänniskor – sluta följa dem då. Det ger ingenting av godo.

Rör på dig regelbundet. Träning behöver inte bara vara att lyfta svintunga vikter på ett gym, det kan även vara dans, badminton eller någon sorts bollspel. Känns det jobbigt – bit ihop och kör ändå. Endorfinerna som uppstår i kroppen vid fysisk aktivitet är världens bästa uppåttjack, helt naturligt och välgörande.

Var snäll. Vi lever i en värld där det är så vanligt att folk rasar och hatar och grupperar sig mot varandra. Jag tror att vetskapen att man bidrar med något gott till den här världen är välgörande.

Vad skulle dina tre främsta tips vara till någon som inte mår psykiskt bra?

– Dela med dig – prata med någon. Stäng dig inte inne. Tro mig, det FINNS alltid någon som bryr sig och som skulle känna sig hedrad över att få ditt förtroende.

– Jaga de sakerna som får dig att le – vare sig det är att krama en kompis bebis/hundvalp/valfritt eller se en fånig komedi på Netflix. Hjärnan mår bra av leenden, oavsett var de kommer av.

– Låt hjärnspöken vila ibland och lyft blicken utåt istället – gör något osjälviskt för någon annan, typ baka en kaka till dina föräldrar, bjud hem en vän som har det svårt på te eller hjälp damen med barnvagnen av bussen. Det ger en bra känsla i magen se andra och att ge, även om det är enkla saker.

 Vad är din största motivation i livet?

– Att kunna se mig själv i spegeln och känna mig stolt för att jag vet att jag gör världen pytte lite lite bättre.

Om du fick chansen att leva om ditt liv och ändra på en sak, vad skulle det vara eller är du nöjd?

– Kan med stolthet hävda att jag alltid har levt mitt liv just efter premissen: se aldrig tillbaka och undra “what if”..? Visst har jag fattat beslut som kunde ha varit bättre i det stora hela, men jag fattade dem efter bästa förmåga givet den jag var och det jag visste just då och det är allt man kan begära av sig själv.

Något annat du vill tillägga?

– Jag har tyvärr inte obegränsat med tid, men om det är någon som känner sig vilsen och jag eventuellt skulle kunna hjälpa med råd, så får man gärna höra av sig till magsdalena@hotmail.comeller @magdalenakowa1czyk på instagram.  Jag lever som jag lär och försöker att hjälpa andra där jag kan. Hoppas att du som läser gör detsamma.

 

43. Fredagsintervju: Åsa Vikman. ” Psykisk ohälsa i allmänhet och bipolaritet i synnerhet behöver inte begränsa dig.”


Vem är du? Berätta gärna lite om dig själv.

– Jag heter Åsa Vikman och är 32 år, jag är gift med Johan och vi har två barn. Isabelle 3,5 år och Alexander 1 år. Vi bor i en villa i en förort till Stockholm. Jag blev diagnostiserad bipolär 2015 efter att ha varit sjuk i ca 10 år.

Vad är din definition av psykisk ohälsa?

– Psykisk ohälsa för mig när man mår dåligt psykiskt, oavsett om man har en allvarlig psykisk diagnos eller mår dåligt p.g.a. yttre omständigheter.

Gränsen mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa, vart går den enligt dig?

– Gränsen mellan psykisk ohälsa och hälsa är väldigt suddig. Min första tanke är att man lider av psykisk ohälsa om man mått dåligt under en lite längre period. Om man mår dåligt en dag p.g.a. något som hänt skulle jag inte kalla psykisk ohälsa. Det är väldigt svårt att säga var gränsen går. Jag tror det är väldigt subjektivt också, hur individen uppfattar sitt mående oavsett tid är en viktig faktor.

Vad tror du det är som avgör att vissa personer faller ner i ohälsa, medan andra klarar sig undan?

– Jag tror att vissa föds med större skörhet än andra, vissa verkar klara hur mycket motgångar som helst, medan andra inte gör det. Sedan är det såklart miljö och yttre omständigheter som spelar stor roll.

Jag jämför ofta mig själv med min lillasyster. Vi är pseudotvillingar och hade  samma uppväxt men har hanterat våra motgångar så olika. Hon har alltid varit tuffare än jag och klarat sig mycket bättre undan psykisk ohälsa. Jag är säker på att jag föddes med en skörhet att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom. Att det låg där under ytan, men att det var min uppväxt med alla dess svårigheter som gjorde att jag slutligen utveckla ångest, panikångest, agorafobi, GAD och slutligen bipolär sjukdom.

Hur kan vi, enligt dig, förebygga och minimera den psykisk ohälsan?

– Förebygga psykisk ohälsa gör vi främst genom att uppmärksamma det. Att människor med psykisk ohälsa vågar prata om sin upplevelse gör att andra också vågar. Genom detta ökar vi kunskapen och därmed minskar skammen och stigman förknippat med psykisk ohälsa. Jag tror att man behöver arbeta mycket mer förebyggande än vad man gör idag.

Tyvärr är det ofta så att insatserna är utformade på så sätt att de finns när man väl drabbats. Psykiatrin t.ex. Att gå ut i skolor, redan från grundskolan och prata om psykisk ohälsa är a och o. Jag förstod t.ex. inte att den där klumpen jag alltid hade i magen mellan 12 års ålder och 18 år var ångest. Tänk om jag hade kunnat sätta ord på vad jag kände. Jag tror att det hade hjälpt mig en hel del, kanske hade jag vågat prata om det om jag visste att jag inte var ensam.

Så mer förebyggande arbete. Det är avgörande för att minska psykisk ohälsa i samhället.

Du lever med diagnosen bipolaritet, som periodvis innebär höga toppar och djupa dalar. En sjukdom som både kräver och tar väldigt mycket av en människa och som kan vara svår att som enskild och utomstående både förstå, acceptera och anpassa sig till.

Hur har din bipolaritet påverkat och format dig som människa och finns det något i din bipolaritet som bromsar eller försvårar din vardag?

– Min sjukdom har påverkat mig otroligt mycket. Jag skulle vilja säga att den påverkade de flesta beslut jag gjorde fram till 2014.

Jag gjorde mig själv väldigt illa under hypomanaperioder då jag träffade många olika män, flyttade land och rike, påbörjade utbildningar och avslutade dem lika snabbt. Betedde mig illa mot både kompisar och killar som har gett mig dåligt samvete och mardrömmar långt efter. Samtidigt hade jag aldrig fått uppleva så mycket som jag gjort om jag inte haft sjukdomen.

Idag påverkar bipolariteten mig ytterst lite. Jag får skov ibland men de hindrar mig inte från att göra något. Det kan vara att jag behöver mer sömn när jag är inne i ett depressivt skov. Jag kan få ångest ibland men då hanterar jag det genom att prata om det, ser till att jag äter bra och rör på mig. Jag är så tacksam för att min medicinbehandling fungerar så bra som den gör.

Vilka är dina tre främsta tips för hur man tar sig igenom en tung period?

– Mina tips för att ta sig igenom en tung period är

1. Ta hjälp om du behöver. (psykiatri, familj, anhöriga).

2. Även om det känns som att bara vill sova hela dagarna, försök att komma upp och ut. Man mår sämre av att sova bort dagarna, det är stor risk att man förlänger den tunga perioden.

3. Var snäll mot dig själv. Klandra inte dig själv för att du mår som du gör. Försök med all kraft du kan att blicka framåt. Det kommer att bli bättre.

Lever du i en relation? Hur påverkar bipolariteten den?

– Jag är gift med klippan i mitt liv, Johan. Min bipolaritet har främst påverkat min mans sömn mycket nu under småbarnsåren. Jag hade efter båda förlossningarna depressiva skov vilket gjorde att jag behövde få sova på nätterna och ibland på morgonen. Johan fick ta många många nätter och har gått lite på knäna p.g.a. detta. Inför barn nummer två blev det bättre, men det har helt klart påverkat är relation. Vi har tillsammans löst det och nu är det bra igen (båda barnen sover på nätterna tack och lov).

Att skaffa barn när man är bipolär krävs (om det går) lite planering. Man behöver se till att man har en partner och kanske anhöriga, vänner, grannar som kan hjälpa till. Sömnbrist är en trigger för mig och de flesta andra bipolära.

Vad är det som motiverar dig till att ändå vara så öppen kring din bipolaritet?

– Det som motiverar mig till att vara öppen om min sjukdom är för att jag vill hjälpa andra. När jag fick min diagnos hade jag velat läsa om en person som jag. Som levde ett bra liv med man och barn. Jag hade behövt det för att förstå att man faktiskt kan ha ett toppenliv trots sjukdom. Det fanns tyvärr inte många som berättade öppet om sin diagnos för bara några år sedan.

Finns det något du skulle vilja att andra visste om psykisk ohälsa?

– Psykisk ohälsa i allmänhet och bipolaritet i synnerhet behöver inte begränsa dig! Du kan leva ett toppenliv trots detta. Våga be om hjälp och var inte rädd för att få en diagnos. För mig var det starten på det liv som jag alltid velat ha men inte vetat hur jag skulle göra för att nå dit.

Ta hand om dig och tro på dig själv! Du är så mycket starkare än du tror!

42. Fredagsintervju: Kalle Norwald. – ”Många gånger kan sexualiteten vara en ingångsport för att inleda en psykoterapi.”

Vem är du? Berätta gärna lite om dig själv.

– En klassisk fråga som jag ställer mig då och då, vem är jag?! Men för att ge en snabbversion så är jag en nyfiken, ambitiös och stundtals rädd person som drivs av nyfikenhet, drömmar och en gnutta prestationsångest. Jag arbetar å ena sidan med psykoterapi främst med sexologiska spörsmål med personer som har funderingar och utmaningar i deras sexualitet och/eller relationer och stöttar dem i att vara mer nöjda i de aspekterna av sina liv. Den andra delen av min arbetsvardag utbildar jag andra personer som möter människor i sina arbeten om sexologiska teman.

Vad är psykisk ohälsa för dig? Vart går gränsen mellan frisk och sjuk?

– Vad som är ”friskt” och ”sjukt” är många gånger något som ett gäng personer har beslutat, i alla fall när det kommer till diagnostik och de manualer som används i vården. Hur mycket av tiden ska gå åt att ha ångest för att uppfylla kriterierna för generaliserat ångestsyndrom, eller hur mycket hyperaktivitet ska en person ha för att få diagnosen ADHD? För mycket, både som yrkesverksam och som privatperson, handlar i slutändan om sig själv och hur en själv upplever sin situation. Med eller utan diagnos. Vi utgår från oss själva som utgångspunkt och då spelar manualerna kanske inte någon roll. Så psykisk ohälsa för mig är högst individuellt och värd att ta på allvar.

Har du själv någon relation till psykisk ohälsa?

– Utöver att möta det varje dag på jobbet, så har jag under mitt liv haft utmaningar med ångest i olika former och i olika perioder. Kanske en del av anledningen att jag har valt att arbeta med det jag gör idag, för att finna en förklaring till min egen ångest, men också för att hjälpa andra liknande situation. Jag har haft tur med att ha bra människor omkring mig som hjälpt att bredda mina perspektiv, och under mina utbildningar och egen terapi har jag kommit till insikt att ångest är något vi alla har, vilket lättade på en av ångesterna; ångesten över att ha ångest.

Hur kan vi, förebygga och minimera den psykisk ohälsan?

– Jag tror att vi behöver börja i bättre tid att lära barn sätta ord på sina emotionella upplevelser. Som en del av en ämnesintegrerad sexualundervisning, skulle det vara ett välkommet inslag att prata om vad känslor är och hur de kan uttryckas på ett konstruktivt sätt. Har vi bättre och fler verktyg för det är jag av den absoluta övertygelsen kommer att leda till att vi får en bättre psykisk- och även sexuell hälsa.

Du arbetar sedan 10 år tillbaka som socionom, terapeut och auktoriserad sexolog i Stockholm.

Vad innebär det att arbeta som sexolog? Vad fick dig att välja just det yrket?

– Sexolog är inte en skyddad titel, så egentligen kan vem som helst kalla sig för det. Jag är socionom i botten, sen har jag gått masterprogrammet i sexologi samt en grundläggande utbildning i psykoterapi. Så jag jobbar med samtal och utbildning. Jag som har en auktorisation som sexolog har med det bland annat arbetat under flera år med sexologiska frågor, läst högskolepoängsgivande utbildningar, läst massa forskning och haft sexologisk handledning för mitt psykoterapeutiska arbete.

Jag har sen barnsben varit nyfiken på ämnen som andra hyschar inför. Sexualitet är ett typiskt sådant ämne, och som samtidigt är väldigt spännande! Jag har vissa dagar som är kämpigare än andra med många tunga berättelser från terapisoffan, och då vill jag inget hellre än att skola om mig till florist. Men i slutändan så älskar jag verkligen mitt arbete och kan när det kommer till kritan inte tänka mig att arbeta med något annat.

Hur ofta kommer du i kontakt med människor med sexuell problematik, med koppling till den psykisk ohälsan?

– Många gånger kan sexualiteten vara en ingångsport för att inleda en psykoterapi. Sökningsorsaken uppgives vara låg lust till närhet, och efter ett par inledande samtal så framkommer det att det alltid varit så ett par månader in i nya relationer som ett resultat av undvikande som funnits med sedan barnsben. Detta undvikande i sig kan skapa psykisk ohälsa i längden om det inte redan gjort det. Då kan vi genom samtal hjälpas åt att kartlägga och samla information om hur det har varit för att lära oss hur klienten i fråga kan påverka sin framtid. Genom insikt kommer många gånger en stark motivation till förändring, även om det såklart inte är allt så är det en bit på vägen.

Vad är dina främsta tips till att stimulera och hålla det sexuella vid liv, trots psykisk ohälsa och utebliven lust?

– Jag tror att vi behöver bredda perspektiven kring vad ”sex” är för någonting. Vi hamnar snabbt i tanken om att vi ska fysiskt in i varandra, och att det är det som räknas. Allt annat är det nästbästa, eller kanske ännu längre ned på någon form av prioriteringslista. Upplever du att din lust är låg i jämförelse med hur du önskar den, så försök att öka på aktiviteter som ger dig lust i andra aspekter, tänk vad som får dig att dra på smilbanden lite extra, personer som får dig att känna ro eller miljöer som får dig att vilja aktivera dig. Är du i relation så öka på intimitetsbeteenden i form av kramar, pussar, smekningar och bekräftelser som inte i första hand handlar om sex. Det är ett första steg för att öka lusten till sex.

För hur pass viktigt är det att stimulera sig själv och hur mycket påverkar egentligen det sexuella människans mentala hälsa? Är penetration och sex viktigt och en effektfull medicin mot och för att förebygga psykisk ohälsa?

– Vad som är viktigt är en högst subjektiv upplevelse och definition. Lusten till närhet och sex varierar genom hela livet, vissa perioder är lusten väldigt låg medan blir högre i andra perioder. Inser vi det kan vi nog komma till bukt med många relationella konflikter och individuella problem. Sex, både med sig själv och med andra, har vissa hälsovinster i form av starkare immunförsvar eller lyckorus, men då är det avgörande att en vill ha det.

Det pratas och diskuteras en hel del om världens porrindustri om hur den påverkar människan på olika sätt och hur vidare man bör bojkotta den eller inte. Hur ser det ut hos dig och vad är din generella åsikt kring det hela. . .

Upplever du som sexolog, porren som ett problem bland människor, när det kommer till sexuella problem, frågor och funderingar som du får ta del av i ditt yrke?

– I min kliniska vardag kan jag se problem med pornografi i den aspekten att vissa får ett tvångsmässigt förhållande till det. Ofta handlar det då om att de är i en situation i sitt liv där de använder pornografi för att fly från en jobbig känsla eller svår situation. Sen finns det individer som njuter och mår bra av att titta på pornografi, men de kommer ju inte till mig för att prata om det mer än förbifarten i psykoterapier med andra teman.

Bör man undvika att kolla på och använda sig utav porr?

– Om du mår dåligt av det eller flyr från något snarare än att njuta, så kan det vara en god ide att undvika pornografi under en period eller jämt. Det finns inga studier som stärker tesen om att det skulle finnas något beroende av pornografi som exempelvis alkohol eller narkotika, men det innebär ju inte att individer kan uppleva en svårighet att sluta fast en vill.

Avslutningsvis,

Hur ofta bör man ha sex eller onanera?

– Detta är en fråga jag ofta får, och jag har inget bra svar på det! Det är som med mycket annat högst individuellt och gränsen eller måttstocken behöver vara att en mår bra i sin sexualitet med sig själv och med andra.

Något annat du vill förmedla som kan vara bra att få höra gällande psykisk ohälsa, sexologin eller kopplingen mellan dessa?

– Vi har generellt sett ofta ett fokus på hur andra vill ha sex, snarare än vad en själv vill. Jag är ju en av de första som skriver under på att kommunikation är viktigt, men innan dess behöver en kommunicera inåt och reflektera kring egna fantasier, önskningar och drömmar. Då har en också något att kommunicera om med någon annan!

Om man har frågor eller funderingar och vill komma i kontakt med dig, hur når man då dig enklast?

– Jag finns på Instagram och Facebook och även på min hemsida www.kallenorwald.se

41. Fredagsintervju: Tobias Karlsson. – “Det var tre dagar av ångest och tungt festade som inte direkt hjälpte på ångesten”.

Vem är du? Berätta gärna lite om dig själv.

– Jag är en 42-årig dansare och föreläsare som just nu mår för otäckt bra. En kille som genom hårt arbete och med en positivt inställning till livet. Vänt motgång till framgång . 

Vad är psykisk ohälsa för just dig?

– Allt från osund stress till djupa depressioner . 

Vart skulle du säga gränsen går mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa?

– Jag tror det handlar om stress nivåer, men jag är heller ingen läkare. Dock finns det ju hälsosam eller ohälsosam stress.

När den blir destruktiv för dig och du mår dåligt av den, det kan väl vara ett första symtom på psykisk ohälsa.

Vad tror du det är som avgör att vissa faller ner i ohälsan rätt som det är, medan andra klarar sig undan den?

– Jag tror vi alla har olika stresstålighet och detta tror jag också kan beror på vilken förtid vi har och vilken trygghet vi skapat runt omkring oss.. De flesta av oss klarar nog att en bägare i livet rinner över då och då, det är när två eller flera bägare samtidigt rinner över, (jobbet, familjen, hälsan etc.) som vi förlorar fotfästet. 

Har du själv någon relation till den?

– Jag har på nära håll fått känna hur en av mina starkaste och tryggaste vänner totalt kraschade och var nära på att ge upp. Själv har jag har en del kortare panikångestattacker. 

Ganska nyligen släppte QX en intervju med dig, där du aktivt valde att släppa på fasaden och öppet berätta att du är hiv-positiv. Sedan tre år tillbaka.

Vad skedde hos dig i samband med att hiv-beskedet kom?

– Precis när beskedet kom blev allt ett enda mörker.

Jag inte visste vad det innebar att bära på viruset. Visste inte att man är totalt smittfri om man tar sin enda tablett om dagen eller att man med detta inte ens kan smitta vid oskyddat sex. Jag visste inte heller att man är friskförklarad om man tar sin medicin varje dag.

Det var tre dagar av ångest och tungt festade som inte direkt hjälpte på ångesten. Men efter tre dagar så skrev jag ett brev till mig själv där jag listade allt det magiska jag hade i mitt liv. Min familj, vänner och förmånen att jobba med det jag älskar mest i hela världen.

Nu får du välja: Ge upp eller fortsätt leva. . .

– Jag valde att leva. 

Påverkades du något psykiskt i samband med att du fick information om att du var hiv-positiv?

– ”Bara” dessa tre dagar av ångest.

Vad har varit det psykiskt jobbigaste för dig sedan sjukdomens uppkomst?

– Absolut hur andra människor runt omkring mig skulle reagera.

Hur har ditt privatliv, vardag och sexuella liv påverkats sedan din diagnos?

– Det har tro det eller ej inte påverkats alls. Jag kan ha sumpat en relation i början av min hiv resa, på grund av att jag inte vågade berätta. Men det är en av anledningarna till att vi måste prata mer om detta. Så att folk skall fortsätta leva sina liv precis som förut. Viruset påverkar inte detta över överhuvudtaget.

Det är fortsatt mycket okunskap där ute. Även bland homosexuella män. Vilket i sig är konstigt, då så många går omkring med extrem hiv ångest och oftast är för oinformerad om vad det egentligen betyder att leva med viruset. Nu efter att jag själv trotsat stigmat känner jag mig starkare än någonsin. Både fysiskt och psykiskt och går med stolthet i bräsen för att ge bilden av hiv ett mycket hoppfullare uttryck.

Stigmat måste bort. 

Hur har reaktionerna i allmänhet varit hos dem du berättat för?

– Väldigt varierande. Nu efter att jag ”outat” detta officiellt tror jag inte det finns några hjärtan kvar på Instagram. Men det finns även folk i min närhet som reagerat med frågan “Hur länge har du kvar?” Detta är pålästa människor som brukar vara helt uppdaterade.

Kan du se din hiv-diagnos som något positivt och bra?

– Ja absolut! Jag slipper min hiv-ångest. Jag är det säkraste man kan ha sex med och jag har fått ännu ett perspektiv på livet. Jag försöker att leva varje dag till fullo. Man vet aldrig var morgondagen ger. 

Vad skulle du vilja säga till de personer som delvis oroar sig för att eventuellt vara hivsmittade men även till de som går och mår dåligt över sitt hiv-positiva provsvar?

Testa er!!! Stressen av att oroa sig för att bära på viruset är 1000 gånger farligare än själva viruset. OM du mot förmodan skulle ha det, så förändrar det inte ditt liv alls! 

Innan jag tackar för att du tog dig tid och medverka i denna intervju återstår bara följande frågor.

Hur mår du generellt idag?

– Bättre än någonsin. Både fysiskt och psykiskt. Livet leker just nu. 

Vad händer härnäst i ditt liv?

– Jag är så glad för att boken ”Inte alltid en dans på rosor” går så bra och tänker fortsätta jobba med den. Föreläsa massor. Skall till Sölvesborg och föreläsa om en månad och försöka sprida lite empati och kärlek efter vad som hänt där nere de senaste veckorna. Annars så fortsätter jag och Gabriel att göra podden ”I säng med Tobias och Gabriel” varje vecka och släpper den på måndagar. Finns där poddar finns. 

Om man vill komma i kontakt med dig, undrar något eller kanske rent av vill gå på dejt med dig, vart når man dig bäst?

– Jag finns överallt! På tobiaskarlsson.se, facebook och instagram och hänger i mina ”hoods” på söder.

Något annat du vill förmedla?

– Stay positive! 

40. Fredagsintervju: Philip Diab. ”Ibland ockuperar vi oss med tankar som inte är produktiva, som leder till grubbel och som gör oss ork- och handlingssvaga”.

Vem är du? Berätta gärna lite om dig själv.

– På det professionella planet, jag har en bakgrund som serieentreprenör, är professionell coach sedan 2005, driver ett företag, Kickass-Coach, där vi bistår människor och företag som vill ha ett annat resultat än idag. Personligt, jag är 54 år, uppvuxen i Malmö och bor delvis kvar där men spenderar ungefär halva tiden i Palma på Mallorca, där jag också bor. Är beroende av att träna kampsport som jag gjort i nästan hela mitt liv. Jag är lite motsägelsefull, jag gillar verkligen det nya och att utmana mig själv när det gäller personlig utveckling och att möta nya människor, medan jag har konserverad syn på bilar, motorcyklar och musik. Det är tryggheten och basen som gör det andra möjligt tror jag.

Men innan du läser vidare. . .

Mina svar är mina svar, det är alltså mina perspektiv som coach, inte som läkare eller psykolog, och det kan vara så att andra har helt olika uppfattning och det kan vara så att andra menar att jag enligt vetenskapen har fel. Om du blir provocerad av det jag skriver, ta möjligheten och förmedla ditt perspektiv på samma frågeställningar och hitta ett sätt att nå ut med detta. Är det något du undrar över finns jag på philip@kickasscoach.se och jag svarar på alla mejl även om det ibland tar flera veckor.

Vad är din definition av psykisk ohälsa?

– När vi upplever saker som andra inte gör och när vi låter dessa tankar ta över våra beteenden för att sedan ha en så pass negativ påverkan på våra liv att vi inte längre är ledare själva. Det kan handla om att avstå sammanhang, om att säga nej till relationer och arbete till att helt isolera sig.

Gränsen mellan psykisk hälsa och psykisk ohälsa, vart går den enligt dig?

– Om vi har psykisk ohälsa och är omedvetna eller om vi har det och är medvetna om det och inte gör någon förändring, där är det psykisk ohälsa. När vi inte har det eller har det och gör något åt det kan man börja prata om psykisk hälsa eller tillfrisknande från psykisk ohälsa.

Vad tror du det är som avgör att vissa personer faller ner i träsket, medan andra klarar sig undan?

– Det beror på vad träsket är. Någon som står bredvid en alkoholist skulle kanske säga att alkoholismen är träsket medan alkoholisten kanske menar att det är alkoholen som skyddar från psykisk ohälsa, som stänger av jobbiga känslor. Vad som leder till att vissa faller ner i det eller inte är både genetiskt och socialt, hur reagerar vi på t ex droger och alkohol och socker och hur har vi lärt oss hantera motgångar.

Har du själv någon relation till den?

– Ja. Jag har t ex en förmåga att kunna fokusera på en sak och göra den bra och ta den hela vägen tills den är färdig. Baksidan av det är en slags tvångsmässig besatthet kring just den saken och annat runtomkring blev i perioder lidande innan jag tog hjälp med samtal för att förstå hur jag är och hur det påverkar mig både negativt och positivt och sen kunna arbeta mer medvetet för att fortsatt kunna göra bra saker utan att det påverkar min hälsa och relationer negativt.

Jag har också coachat många s k högpresterande, alltifrån elitidrottare till entreprenörer och det är ofta samma faktorer som finns med i deras liv, och något som många rä rädda för att förändra för att det finns en rädsla att det som ger en njutning ska försvinna. Det kan också finnas hinder kring förändring för att vi förväxlar prestation med välmående och lycka.

Hur kan vi, enligt dig, förebygga och minimera den psykisk ohälsan?

– Våga prata om hur vi känner det, både rent generellt och även i specifika situationer som gör oss osäkra. Be den vi pratar med att inte försöka fixa oss eller döma oss utan bara lyssna och kanske förstå och spegla.

Skulle du säga att det är viktigt att prata öppet om hur vi mår psykiskt?

– Ja. Och vi kommer ibland till en gräns där vi behöver ifrågasätta oss själva ”hur vill jag ha det och vad är jag beredd att göra för att nå dit?” och när vi lyssnar på någon som inte mår bra också våga fråga hur den personen vill ha det och hur vägen dit skulle kunna se ut. Och om den personen behöver något från en. Det är också viktigt att våga prata om när vi mår bra psykiskt. För det kan fungera som ett sätt att äga det och våga stanna kvar och vara stolta över oss själva istället för att rusa iväg till nästa grej. Vi bidrar också till samtal som kan inspirera andra.

Vilka anser du vara de tre främsta stegen man bör tänka på för att lyckas skapa sig en god psykisk hälsa?

1. Sinnesro. Har jag frid i sinnet? Annars gör det som gör dig fridfull.

2. Vårda dig själv och andra. Inte bara dig själv, inte bara andra.

3. När något inte känns helt bra, våga be om hjälp utan att exakt veta vad det är du behöver.

Du arbetar som kickas-coach och har till huvuduppgift att coacha personer som är i behov av förstärkt hjälp att se sanningen i deras livssituation, sig själva och sitt handlande.

Hur vanligt är det att personer som söker sig till dig, även har med sig ett bagage av psykisk ohälsa?

– Jag skulle säga att drygt 25% har detta. Här gäller det för oss att titta på om det har en så stor negativ påverkan på den personens liv att det är det vi behöver titta på och jobba med, eller om detta är konsekvenser av andra felaktiga val. Ibland ockuperar vi oss med tankar som inte är produktiva, som leder till grubbel och som gör oss ork- och handlingslösa.

Är det generellt så att den problematik som ligger hos personen när det kommer till livsval och handlande i grunden orsakats av någon form av psykisk ohälsa?

– Nej. Det kan handla om värderingar (t ex ”man håller vad man lovar” och så stannar man i en relation där man utsätts för psykisk och fysisk misshandel istället för att lämna den eftersom man gjort ett löfte en gång). Det kan handla om rädslan av fattigdom som gör att man ständigt vill utveckla sitt företag eller ta mer timmar på jobbet som gör att man blir utmattad och isolerad och där man oavsett vad man uppnår blir mer och mer besatt av ”mer”. Sen kan psykisk ohälsa vara grunden till samma problematik och att man då istället döljer psykisk ohälsa genom sina prestationer. Det gäller alltså att kolla på hönan eller lägger och ibland hänger de ihop och bygger negativt på varandra.

Sedan 2008 har man även kunnat se dig i Lyxfällan. Där kan man få en liten skymt av vad en kickass-coach är och just hur du arbetar med att coacha andra i deras personliga utveckling.

Men vad är god personlig utveckling för dig?

– Min upplevelse av att jag vill vara den bättre personen än idag och att jobba i den riktningen och att förstå att det inte är ett slutmål utan en resa där det gäller att vara närvarande i sina känslor och nöjd med det man uppnår – att man sen vill ha mer är en annan sak, men först nöjd och fira, sen mer om det ger en något positivt.

Hur gör du för att nå en maximal personlig utveckling och även dina framgångar?

– Jag sätter mig i sammanhang med människor som vill samma sak (inte specifikt jobba med samma sak med sig själva utan som vill utvecklas) och då brukar detta väcka tankar hos mig, ofta säger andra saker om sig själva som jag inte ens visste att jag ville ha för egen del. Mina professionella framgångar jobbar jag inte för att maximera, inte de personliga heller, jag jobbar på i en takt jag är nöjd med.

Har du själv varit i behov av coachning eller terapeutiska samtal? – Även en kickass-coach har väl dalar i livet och brister som är i behov av bearbetning och förändring?

– Jag har haft en andlig mentor i drygt 20 år och har flera personer i mitt liv som jag har återkommande samtal med som jobbar professionellt med detta. Jag har även gått i terapi för att lösa upp vissa knutar. En del av mig tänker att det är viktigare att söka denna hjälpen än vad rent praktiskt är man vill jobba igenom. Det är ens mindset – att förstå att det finns saker som kan förändras men jag kan själv inte de dessa. Det handlar om ödmjukhet och jämlikhet. Min bestämda uppfattning är att de som jobbar med andras utveckling inte gör det tillräckligt bra om de tror att de sitter på alla svaren själva. Sen handlar det om att ta hand om sig själv också. Det räcker inte med att veta träning är bra för en, jag måste gå till gymmet också. Det är samma sak med personlig utveckling.

Avslutningsvis,

vad är din största motivation i livet?

– Frihet. Och att skapa.

Jag har t ex varit företagare i stort sett i hela mitt liv. Det innebär att jag från grunden får skapa det jag vill och sen har jag friheten att göra vad jag vill med det.

Att driva företag är som att måla. Man börjar med en tom duk och det är det vackra i det.

Med sport t ex så har jag aldrig sysslat med lagsport. Jag vill inte gå in i någon annans system utan bestämma allt själv.

När det t ex gäller yrkeslivet så har jag haft några få jobb tidigt i mitt liv, sedan startade jag företag där jag från grunden byggde det jag ville se som mitt. Jag kan tänka mig att det är som att måla, men börjar med en tom duk.

Vad händer härnäst i ditt liv?

– Jag ska komma tillbaka från skador och byta sport från kickboxning till boxning. Den resan börjar den 1 december. Jag funderar också på att byta lägenhet till hus på Mallorca där jag kan odla, använda solenergi och dra vatten från egen brunn. Tanken på självförsörjning känns spännande.

Något annat du vill förmedla?

– Ja. Personlig utveckling är inget du kan läsa dig till. Det handlar om att göra, eller inte göra saker. Det är en experimentverkstad och inget högskoleprov.

39. Fredagsintervju: Charlie Klang. ”Jag hade bett mitt andra jag att be om hjälp”.

Vem är du? Berätta gärna lite om dig själv.

– Mitt namn är Charlie Klang och jag är tidigare student på Lunds Universitet där jag läst genusvetenskap. Före mina studier arbetade jag som snickare, vilket gett mig en unik position att prata om machokultur och mäns könsroll. Idag arbetar jag i förändringsprojektet ’En byggbransch för alla’ som avser att skapa bättre förutsättningar för byggarbetare. Jag driver även Instagram-kontot Genusarbetaren och föreläser om genus, machokultur och våld.

Vad tänker du på när jag säger psykisk ohälsa?

– När jag hör psykisk ohälsa så tänker jag personligen på flykt. Det är något som jag levt med väldigt länge i mina gymnasiala skolår, framförallt i sammanhang av prestation och stå inför publik. Många gånger har denna rädsla att prata inför andra människor orsakat stora mängder ångest, och vid flera tillfällen fick det mig att fly situationen.

Vad tror du är den största orsaken till stigmatiseringen?

– Jag tror att människor är rädda att synas som svaga, och många ser svaghet som något dåligt. För att passera obemärkt i dagens samhälle så finns det tydliga normer och mått på hur du som människa ska vara. Vi liknar oss själva med de bilder vi bemöts av i sociala medier utan att reflektera över faktumet att vad som primärt visas i dessa är de vackraste eller finaste stunder i människors liv. Sällan visas något som inte är lyckligt eller vackert, vilket skapar en förvrängd bild som i slutändan slår tillbaka på vårt eget självförtroende. Dumt nog tror jag psykisk ohälsa även blir en produkt som många individer hellre håller för sig själva än berätta för sina vänner, eftersom vi ofta inte vill störa andras lycka eller glädje.

Varför tror du psykisk ohälsa ifrågasätts av en del människor?

– Jag tror psykisk ohälsa ifrågasätts för att det är ett samtalsämne som får väldigt lite utrymme och att människor överlag saknas kompetens kring vad psykisk ohälsa innebär. Det är svårt att likställa annan sjukdom eller fysisk nedsättning och för kritiska öron kan psykisk ohälsa likväl vara påhitt. Samtidigt så förutsätter jag att en del av ifrågasättandet grundar sig i jämförandet mellan människor. Ifall jag har klarat av det här – varför kan inte du? Det är ett gammalt tänk som jag tyvärr tror lever kvar hos många. 

Vad skulle dina tre främsta råd vara till någon som precis hittat tillbaka efter en period av mörker?

– Mina tre främsta råd skulle vara:

1. Ta vara på dina vänner och var inte rädd för att vara en belastning.

2. Håll fast i dina rutiner men utmana dig själv att skapa nya.

3. Försök förstå varför du blivit bättre.

Har du själv fått erfara psykisk ohälsa?

– Jag har haft flera perioder där jag pendlat i min hälsa, men få gånger har jag mått lika dåligt som jag gjorde under min gymnasieperiod. Jag var väldigt skoltrött över en längre period vilket skapade en ond spiral av ångest och depression. Jag förstod inte hur illa det var för stunden och tvingades att hoppa av. Jag såg istället mig själv som ett misslyckande och att jag var sämre än de som lyckades i skolan. Det var inte förrän i äldre dagar jag insåg just vilket dåligt skick jag var i under den perioden.

Om du blickar in i ditt liv just nu, anser du då att du lever under en balanserad, hälsosam och välmående livsstil och vardag? Motivera gärna.

– Min nyckel till välmående är rutiner. Rutiner för mig skapar ett syfte och en anledning med min vardag. Håller jag inte fast i dessa märker jag tydligt hur mitt mående påverkas. Primärt behöver jag tre essentiella komponenter – en vardagssyssla, social kontakt och träning. Det är även dessa tre jag försöker få ordning på först när jag märker mig själv må sämre.

Vad skulle du säga till till ditt 15-åriga jag om du fick chansen att möta honom igen?

Ifall jag träffade mitt 15-åriga jag så skulle jag vittna en person som snart skulle få en väldigt tuff period i skolan. Jag hade bett mitt andra jag att våga be om hjälp och inte försöka fly utmaningar bara för att jag var rädd. Jag skulle uppmuntrat honom själv att sluta försöka passa in i normer som inte var gynnsamma och att han är bra som han är. Jag skulle också uppmuntrat honom att gråta mer istället för att se en heder i att undanhålla det.

Slutligen, vad händer härnäst i ditt liv?

– Härnäst kommer jag försöka fortsätta placera mig själv inför utmaningar även om de kan skrämma mig. Det är oftast i utförandet av dessa som jag känner mig som bäst eftersom det är så starkt kopplat till mitt mående i gymnasieperioden. Jag hoppas även på att kunna sprida mitt budskap till fler och förändra maskulinitet till ett ideal som inte längre stänger in känslor och får fler män att be om hjälp.

Stäng meny