Dela detta inlägg:

Min relation till Alkohol

Jag vet inte helt hur jag känner idag när det kommer till Alkohol, men i mitt liv så har det gått ifrån party varje helg till att knappt dricka alls.

En sak som jag vet helt säkert är att om jag skaffar barn så kommer jag aldrig dricka alkohol med dom i min närhet. Jag dömer ingen, men det är något som mina föräldrar skyddat mig ifrån och har sett barn med egna ögon bli rädda för sina föräldrar pga att dom är berusade. Jag vill aldrig att mina barn ska känna så.

Bakgrunden

Jag har växt upp med den lyxen att jag aldrig någonsin sett mina föräldrar berusade.
Min far var inte tillräckligt närvarande när jag var barn men har än idag inte sett/uppfattat honom som berusad eller alkoholpåverkad någonsin. Och min mor såg jag första gången berusad när jag var vuxen (för att jag bad henne gå ut och ha lite roligt), jag kan inte vara mer än extremt tacksam för detta.
Min mor växte upp med en far som var glad i att dricka och det är lite anledningen till att jag aldrig fick lära känna honom för det kostade honom livet till slut, så med det i bagaget och att vi kommer ifrån en familj som haft mycket alkoholproblem så har min mor valt att avstå ifrån alkoholen som en "vardagsdryck".

Jag vet att när det kom på tal hemma så handlade det om rädsla för när jag var ung så partade jag en hel del att min mor uttryckte oro väldigt ofta och ville helst att jag skulle undvika det. Jag kunde liksom inte förstå henne då. Jag tänkte vad kan lite party en fredag eller en Lördag göra.

Det var nog inte för än ungefär 5 år sedan som jag fick förståelse för hur hon känner.

Jag fick uppleva själv hur det är att se hur en person TOTAL förändras p.g.a alkohol och jag blev så extremt obekväm och detta var inte första gången som denna människa som stod mig så nära visat tecken på denna beteende förändring p.g.a. alkoholen. Jag uppfattade rätt snabbt att denne hade/har en ohälsosam relation till alkohol.

Paniken

Det tog väldigt hårt på mig och hårdare än vad jag själv hoppats, jag började få Panik-ångest attacker när jag själv drack alkohol, speciellt när jag drack för mycket och tappade kontrollen. Ett specifikt minne är när jag är på Kungsgatan efter en 30-årsfest på Sturekompaniet och får en panikångestattack där jag sitter på gatan och inte kan andas, det kändes som att jag skulle dö, en ambulans senare och jag klarade mig, Det var efter detta som jag insåg att jag också har en ohälsosam relation till alkoholen för det var inte första gången som denna situation uppstått, så jag slutade helt enkelt med att festa på det sättet. Och efter det började jag undvika situationer där alkoholen kunde spåra eller situationer där jag inte kände att jag hade kontroll.

Jag ville inte förlora relationer p.g.a. av mitt drickande. Så lugnade ner mig extremt mycket, jag tog såklart något glas när jag var hos mina vänner på en middag och liknande men jag undviker att gå ut och parta just pg a att jag hellre behåller kontrollen för att undvika panikångestattacker.

Lite mer än 1 år senare så gick min syster bort och då visste jag att det var extremt viktigt att jag inte drack alkohol överhuvudtaget just för att jag visste att jag lätt skulle kunna halkat in i ett beroende just under den stunden pga min relation till alkoholen och jag vet att man lätt medicinerar sig själv och kände att jag hade en extrem lust till det i de tillfället.

Bildresultat för table with alcohol

Kontrollen

Idag så festar jag sällan och skulle gärna undvika att dricka alkohol överhuvudtaget! Dock så saknar jag självdisciplinen och tycker att ett glas på middagen med polarna är lite för trevligt men alltid med måtta. Dock så ogillar jag starkt att dricka hemma när det är "vardag".
Ska det öppnas en flaska Riesling hemma om jag får bestämma så är det endast när polarna är bjudna på middag eller om vi firar något. Annars så funkar läsk och vatten minst lika bra för mig.

Med allt detta sagt så är det klart att man festar till det ibland men jag tror att om drickandet blir en vana i ens egna hem så är det en mycket lättare process att göra det till en ovana. Det är också viktigt att komma ihåg att alkoholen är en drog och man ska respektera den därefter och samtidigt påminna sig själv om att det är skadligt för kroppen.

Slutligen så vill jag förtydliga att jag tror att alla kommer ha en osund relation till alkohol någon gång under sitt liv och har man inte det så är det super bra. Men det är ingenting som är omöjligt att ändra på så länge man är villig till förändring och observant för signaler. Lyssna på din omgivning! Mina närmsta vänner sa att dom blev obekväm när jag drack eftersom jag blev oberäknelig just för att jag var i en period i mitt liv där jag mådde dålig psykiskt och hade en mörkt period i mitt liv men det blev en wake up för mig och då ändrade jag på det direkt.

Hoppas ni fick något gott med er av detta.

massa kärlek/A

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Som vanligt har du väldigt kloka tankar, och jag är övertygad om att ni kommer bli fantastiska föräldrar när den dagen kommer 🙂 Jag har själv gjort ett val, när jag blev mamma för 13 år sedan. Dels har jag aldrig (även i dag) inte låtit mina barn träffa mina föräldrar, eftersom de är missbrukare. Och jag själv tänkte till när barnen blev något år, att även om jag inte blir som mina föräldrar när jag dricker, så blir det ändå obehagligt för barn att umgås med någon som är full. Man blir mer högljudd, filtret sänks… Frågan blev helt enkelt, varför ens dricka med barnen, och ge dem en dålig förebild? Jag valde aldrig att bli nykterist, det har bara blivit så att jag i princip aldrig dricker, för jag känner inte behovet. Tvärt om. Jag upplevde samma ångest som du, i mitt fall när jag vaknade dagen efter. Även om jag inte gjort något dumt, blev det en ren kemisk reaktion. Ångest. Tack för en välskriven blogg. Kramen

    1. Tack så mycket, och jag förstår dig helt i ditt beslut, det är extremt viktigt att barn har en bra förebild och den största förebilden är barnens föräldrar, jag vet om att jag hade tur som hade föräldrar som valde att göra som dom gjorde. Men precis och om man får ångest så varför ens utsätta sig för det liksom.

      tack för att du tog dig tiden att skriva

      kraam

Kommentera

Stäng meny